Idag har vi njutit av våren. Strosat omkring bland fiskebodar och suttit stilla på en brygga i Nynäshamn. Pussats, köpt solbrillor och lunchat. Och hittat ett helt fantastiskt klippbad. Dit ska vi återvända. Ljuvligt och vårigt. Fantastiskt och skönt. Vi tänker även slå på stort och följa Svenssonlivet i Enskede, vi tar grillpremiär i trädgården ikväll. Och tävlar om vem som har grönaste gräset, kallaste vinet och störst filé.

Ja, jag stör mig fortfarande på att Annika Östberg har kommit ”hem”. När blir det namninsamling så att Mattias Flink kan komma ut i friheten..? Same same. Och så stör jag mig på Sverige demokraterna. Så in i hel*ete. Så det så. I övrigt är jag nöjd och glad och njuter av påsken, solen och våren. Och tackar Jesus för ledigheten. Amen.

I vår desperation att få mer utrymme i vårt dockhem nedgraderade vi sängen förra veckan. 190 centimeter blev 140. Lagom, och lätt att skuffa undan i ett skåp. Så nu ligger vi där. F med en välproportionerlig 2-meters kropp. Och jag, med en lekamen som vuxit i takt med sambolivet. Det skulle kunna fungera. Om det bara var vi två. Men. Matilda ser det som sin fulla rätt att också vara tilldelad en plats vid huvudändan. Så där breder hon ut sig i sin fulla längd. Utan att skämmas. 83 centimeter, plus svans. Det blir 57 cm kvar till mig och F. Att dela på. Inatt somnade jag med en tass i armhålan och en lurvig kind mot pannan. Och vaknar stel och hoptryckt i kroppen. Lite som att vara bakis, men utan det roliga innan. Vi måste flytta. Och skaffa en tremeterssäng.

Jag börjar hungra. Efter mat. Till frukost blev det O´boy och mackor. Till lunch blev det O´boy och en smörgås. Däremellan lite, O´boy. Kan det vara mina matvanor som orsakade presenten från F? Jag fick ett fint presentkort. På S.A.T.S Min analytiska sida kommer med massor av tolkningar på den presenten. Men D hävdar att det är ett kärleksbevis. Tränar man, lever man längre. Och F vill ha ett lång kärleksfyllt liv med mig. Ds tolkning är finare än min. D är lekman inom ämnet. Jag tar snart kandidatexamen.  Om jag lämnar in mina alster i tid vill säga. Nu ska jag se vad gymet har för utbud.

Det är skillnad på Alvik och Alby. Alby är läskigt. Riktigt läskigt. Jag har aldrig varit där, men det behövs liksom inte. Det är sånt man vet. Ändå. Och nu har jag dessutom fått det bekräftat; Vi skickade hem en patient från sjukhuset igår, en äldre dam. Snälla som vi är, skulle vi beställa en taxi. Under tiden utspelar sig följande konversation;
Tanten - …i Alvik
Sjuksköterskan: - Ja, jag har adressen. Du kan sitta ner och vänta så länge. Hon börjar slå numret
Tanten: - Hörde du? Al-VIK, inte by
Sjuksköterskan: - Nej, jag vet. Alvik

Nu knallar tanten iväg, men vänder sig om efter några meter i korridoren:-Uppfattade ni..? ALVIK, samtidigt som hon stort och tydligt skriver VIK i luften.

Håhå jaja. I Alby vill ingen hamna.

Nu får det räcka. Både med schlager och med sjukdom. Rätt låt vann och det var fel på röstningen. Precis som sig bör. Ingen är nöjd och alla är glada. Jag trotsade hosta och feber. Stack min nariga näsa utanför dörren och tog en lovewalk med F. Det gjorde susen. Frisk luft i lungorna och vår i trädgården. Vi går mot ljusare och friskare tider. Äntligen.