Jag har varit i skolan idag. Läst i morgondagens seminariebok. Det gäller som sagt att ligga steget före. Jag tycker om boken Talskrivaren, inte för att det var så mycket nytt i den, utan mer för att den bekräftar det jag redan kan. Jag har alltså lärt mig något. De senaste veckorna har jag haft starka tvivel. Undrat vad jag ska bli. Vad jag ska använda utbildningen till. Kanske det bästa varit att stanna kvar på sjukhuset. Där var jag trygg. Där hade jag min identitet. Var och hade. Nu är det snart slut. För vi är ju våra jobb. Det första vi frågar en ny bekantskap, efter att vi presenterat oss, är vad de har för yrke. Bildar oss en uppfattning utifrån det. Mitt svar är; ”Jag pluggar, jag är bara tjänstledig, annars...” Som att om det vore något fult och skamset jag höll på med. Eller ännu värre. Identitetslös. Jag vet inte vad jag är. Inte vem jag är.

Men Talskrivaren gjorde mig glad. Nyttiga tips till talskrivaren under skrivprocessen; Promenera, arbeta ett par timmar, promenera, se dig omkring, dagdröm, sov middag och läs mycket. Jag tycker det verkar ganska trivsamt. Något jag kan identifiera mig med. Söndagsskolan öppnade mina ögon och gav mig en uppenbarelse. Som det sig bör. Talskrivare.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Grand en tisdagskväll. Vardagslyx. Och ett paradis för tjuvlyssnare.   Mina bargrannar skorrade på skånska. Kusin 1 berättade om den lyxiga toaletten; ”Allt är i marmor, stora blomsterarrangemang och såna stolar du vet, såna utan arrrms...

   Jag har en del kvar innan förberedelserna till mitt första fetavlönade uppdrag som Retorikkonsult är fullbordat. Men. Man blir trött av läsande, tänkande och tyckande. Fast nu är det tydligen färdigarbetat för ikväll. Matildas budskap går fram. ...

... för att man ska bli glad. Som idag. Jag gick bakom en barnvagnsmamma, som även hade ett barn modell större.  De småpratade. Som man bör. Och jag tjuvlyssnade. Som man bör. Rätt som det är säger mamman; gånger kallas också för division. Jag h...

  Jag kan en hel del saker. Vissa är jag till och med bra på. Men ibland är det enkla svårt. Jag kan inte lära mig bygga ihop vår perkolator. Kaffekokarskit. Den består av fem delar. Hur svårt kan det vara? Jag som är mästare på IKEAmöbler. Ibla...

Så var det då dags. Att lämna bloggvaggan. Jag packar ihop texter och bilder, ger mig ut på öppnare vatten och beträder ny mark på metro. Häng med du också! ...