Vi tillbringade helgen på landet. Vi tog med lilla T på äventyr i östgötaskogen. Hon plockade igelkotte och gömde dom under löv, för att sedan leta fram dom igen. Och hon njöt stort av vedhämtningen tillsammans med F. Vi njöt av hennes sällskap, roliga citat, god mat och mys framför brasan.

Hemma i storstadens hets var det så åter dags. Js lärare ringer för att meddela att min son svimmat. Igen. Inte samma dramatik som sist, men F var den goda föräldern som i ilfart lämnade arbetsplatsen för att hämta upp lilla blekfejset för eventuell vidaretransport till sjukan. Jag agerade cool mamma och fortsatte mitt handledarmöte. Historien upprepar sig. Det visar sig sedan att det är flera ur hans klass som svimmat under föreläsningen om våld och misshandel. Enligt J var inte bilderna i sig så skrämmande, men berättaren gjorde ett fullgott jobb med målande evidentia. En sann retoriker minsann. Som får små barn att svimma. Så skicklig vill jag också bli. Bäst jag lägger på ett kol.