Jag tror jag får glädjefnatt. I mitt sökande efter actiolitteratur hittade jag ett temanummer från 2001. I min favorittidning Retorikmagasinet. Tema: Kroppsspråk. Fullspäckade artiklar om detta fantastiska ämne. Tidningen utkommer alldeles för sällan, men när den väl dyker upp, eller ner, i brevlådan är lyckan total och obeskrivlig, men även lite jobbig. Jag vill liksom spara den. Dra ut på det och vill inte riktigt öppna den. Lusläser omslaget. Känner på det blanka pappret. Den luktar till och med gott. Nytt. Ehh. Ja. Det är en bara tidning. Jag vet. Men det pirrar skönt i magen och jag bläddrar igenom den, utan att läsa, slänger bara en blick på rubrikerna. Men. Sen händer det underliga. Jag kommer inte så mycket längre. Jag vill behålla känslan att det är något stort, fantastiskt och onåbart. Om jag läser och förstår är ju den känslan borta. Oj. Ungefär här inser jag just en hel del om mig själv. Jaktinstinkten. Och vi kom bort från ämnet. Återgå.

Jag beställde detta fantastiska kroppsspråksnummer igår eftermiddag. Och redan i dag levererades den direkt till mitt hallgolv. Ruggigt snabbt och ruggigt bra. Och ja! Jag har läst den. Lite besviken, men fick ändå ett önskat tillskott i uppsatsen och blev djupt imponerad över min handledares fenomenala analys i en av artiklarna! En hjärna utan dess like.

Glädjefnatt två bestod av ett mejl från bostadsbolaget; vi får komma på visning av den underbaraste av lägenheter. Vi har köplats 10 till denna osannolika bostad, men ändå, ett litet steg närmare drömmen. Det är en bra dag idag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Grand en tisdagskväll. Vardagslyx. Och ett paradis för tjuvlyssnare.   Mina bargrannar skorrade på skånska. Kusin 1 berättade om den lyxiga toaletten; ”Allt är i marmor, stora blomsterarrangemang och såna stolar du vet, såna utan arrrms...

   Jag har en del kvar innan förberedelserna till mitt första fetavlönade uppdrag som Retorikkonsult är fullbordat. Men. Man blir trött av läsande, tänkande och tyckande. Fast nu är det tydligen färdigarbetat för ikväll. Matildas budskap går fram. ...

... för att man ska bli glad. Som idag. Jag gick bakom en barnvagnsmamma, som även hade ett barn modell större.  De småpratade. Som man bör. Och jag tjuvlyssnade. Som man bör. Rätt som det är säger mamman; gånger kallas också för division. Jag h...

  Jag kan en hel del saker. Vissa är jag till och med bra på. Men ibland är det enkla svårt. Jag kan inte lära mig bygga ihop vår perkolator. Kaffekokarskit. Den består av fem delar. Hur svårt kan det vara? Jag som är mästare på IKEAmöbler. Ibla...

Så var det då dags. Att lämna bloggvaggan. Jag packar ihop texter och bilder, ger mig ut på öppnare vatten och beträder ny mark på metro. Häng med du också! ...