Jag börjar hungra. Efter mat. Till frukost blev det O´boy och mackor. Till lunch blev det O´boy och en smörgås. Däremellan lite, O´boy. Kan det vara mina matvanor som orsakade presenten från F? Jag fick ett fint presentkort. På S.A.T.S Min analytiska sida kommer med massor av tolkningar på den presenten. Men D hävdar att det är ett kärleksbevis. Tränar man, lever man längre. Och F vill ha ett lång kärleksfyllt liv med mig. Ds tolkning är finare än min. D är lekman inom ämnet. Jag tar snart kandidatexamen.  Om jag lämnar in mina alster i tid vill säga. Nu ska jag se vad gymet har för utbud.

Föga förvånande orkade jag inte ta mig an skoluppgifterna efter jobbet igår. F och jag bestämde oss istället för att roa oss. Och det gjorde vi. Vi besökte en statligt ägd klubb och bidrog därmed till statskassan. Vi kan minsann konsten att förena nytta med nöje vi.

Så idag har jag fortsatt av bara farten. Lämnade in hemtentan. En timme sent. Men jag har inte ställt om köksklockan till sommartid, det anser jag är en godtagbar ursäkt. Återstår att se om handledaren tycker detsamma. Jag har även satt fart och letat litteratur till uppsatsen. Eller om sanningen ska fram, vilket den ska, så utnyttjar jag alla medel som står till buds. Och låter andra jobba åt mig. Bibliotekarier tillexempel. Vilken tillgång. Äntligen kan jag se deras funktion i samhället. Stå oss andra till tjänst. Helt utan krav på motprestationer. Som hjältar. Tack Jonas, på Strängnäs bibliotek. Du gav uppsatsen den defibrillering som krävdes medan jag kämpade med mun-mot-mun-metoden och kompressioner.

Sen har jag ett hemligt projekt på gång. Tillsammans med D. Men hemlisar får tyvärr inte yppas såhär tidigt. Men det kommer att bli bra. Och fint. Och spännande.