Direktlänk till inlägg 4 mars 2009
Jag har trotsat lågkonjunkturen. Genom att säga upp mig. Klart att det kommer bättre tider. Jag lämnar hjärtintensiven efter tio år. Processen har varit lång och ambivalent. Och ångestframkallande. Men befriande. Jag vågade något nytt. Något annat. Något annorlunda. Det känns bra.
Jag har strukturerat min uppsats, fick skönaste mejlet från en handledare; ”Det du är intresserad av är superintressant - det är värt ett nobelpris ta mig tusan.” Jag siktar högt med andra ord. Helt ovetande. Så nu har jag begränsat undersökningen till actio. Kroppsspråk. Ickeverbal kommunikation. För något nobelpris vill jag inte ha. Inte än.
Och jag har skrivit hyllningstal. Eller manifestationstal. Ett nytt tal till ett gammalt mord. Fast jag snodde en del gammalt. Rakt av. Kanske döms jag för plagiat. Men lathet har sitt pris. Ofta är det högt, men värt det. Det har varit en ovanligt produktiv och effektiv dag idag. Det känns bra.
Grand en tisdagskväll. Vardagslyx. Och ett paradis för tjuvlyssnare. Mina bargrannar skorrade på skånska. Kusin 1 berättade om den lyxiga toaletten; ”Allt är i marmor, stora blomsterarrangemang och såna stolar du vet, såna utan arrrms...
... för att man ska bli glad. Som idag. Jag gick bakom en barnvagnsmamma, som även hade ett barn modell större. De småpratade. Som man bör. Och jag tjuvlyssnade. Som man bör. Rätt som det är säger mamman; gånger kallas också för division. Jag h...
Så var det då dags. Att lämna bloggvaggan. Jag packar ihop texter och bilder, ger mig ut på öppnare vatten och beträder ny mark på metro. Häng med du också! ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 |
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 |
11 | 12 | 13 |
14 | 15 | |||
16 |
17 | 18 |
19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 | 24 |
25 |
26 | 27 | 28 |
29 |
|||
30 | 31 | ||||||||
|